Kyrkkajan

Det är mycket på gång just nu när församlingarna planerar sin framtid. Dels är kommunstrukturera i gungning och de påverkar direkt församlingarnas strukturer. Dels håller vår kyrka själv på att fundera över sina framtida strukturer. Är den modell med kyrkliga samfälligheter som vi nu har den bästa, eller borde kyrkan gå in för egna strukturer. Man har talat om ”prosterimodellen” och ”stiftsmodellen” som möjliga alternativ. I Lovisanejdens kyrkliga samfällighet görs som bäst en egen utredning av konsulten Matti Perälä. Den tar sikte på hur samfälligheten skall klara av de minskande inkomsterna i framtiden. Vad skall vi ha råd med i framtiden och hur skall vår organisation se ut? Det finns alltså många ingredienser i kyrkogrytan just nu och trycket stiger.

Domkapitlen i Helsingfors och Borgå kallade nyligen till överläggning där de här frågorna dryftades. Samlade var representanter för östra Nylands samtliga församlingar och samfälligheter, både svenskspråkiga och finskspråkiga. Två saker blev mycket klara: Ett överväldigande stöd för samfällighets- eller prosterimodellen finns i hela landet – 85%. Gällande situationen i östra Nyland var man tämligen ense om att det är önskvärt med två centra: Borgå och Lovisa. Stödet för ett Storborgå var obefintligt. Representanterna för Mörskom, Askola och Pukkila församlingar visade heller inget intresse för sammanslagningar.

För Borgå stift är naturligtvis de svenskspråkiga församlingarnas framtid och samhörighet med stiftet avgörande. Den nuvarande modellen med samfälligheter har, trots sin tröghet, gett församlingarna en stor självständighet. De svenska församlingarna har hört till ett svenskt prosteri med egen kontraktsprost. De svenska församlingarna och prosterierna har i sin tur hört till Borgå stift med dess biskop. Den samhörigheten vill stiftet inte slå sönder. Någon språkkonsekvensbedömning har kyrkan heller inte kommit att tänka på då man funderat på olika modeller för den kyrkliga förvaltningen.

Is i hatten var det råd överläggningen i Borgå gav. Mycket är på gång. Kyrkostyrelsens arbetsgrupper jobbar med att hitta bra modeller för förvaltningen. Biskop Gustav Björkstrand håller på att utreda hur det svenskspråkiga inom kyrkan skall tryggas i framtiden. Kommunstrukturreformen har skjutits ett stycke framåt i tiden, men den kommer i någon form. I våra nejder är det bra att diskutera hur olika lösningar skulle slå ut. Men när det gäller beslut är det bäst att ha is i hatten.

kommunstrukturer, prosterimodellen, samfällighetsmodellen